Machina libera

Tu ne cede malis

Human Action: dag 13

Jag har nu läst Mises behandling av pengars köpkraft och hur den förändras, och ersättningar för pengar (sedlar). Förvånande nog verkar det som om Mises ansåg att fractional reserve banking inte skulle finnas på en fri marknad, eftersom en sådan bank riskerar att snabbt gå i konkurs. Det som gör att fractional reserve banking kan fungera utan att banken går i konkurs är att centralbanken räddar den. Jag håller med Mises, men det är ju inte ett argument mot att förbjuda fractional reserve banking, som ju är bedrägeri. Att låna ut pengar man inte här är bedrägeri! Att denna form av bedrägeri tenderar att skada bedragaren, är inte ett rimligt skäl för att inte göra det brottsligt.

En viktig poäng är att inflation inte är stigande priser. För det enda sättet för priser att stiga generellt är att efterfrågan går upp generellt. Och det kan bara hända om folk får mer pengar, eftersom de annars måste välja bort något annat om de vill köpa något, det vill säga, om efterfrågan på en vara stiger, måste efterfrågan på någon annan vara eller flera falla, om man inte får mer pengar att spendera. Inflationen orsakar stigande priser, den är inte priser. Elegant och simpelt, precis som nationalekonomi borde vara!

Annonser

juli 8, 2006 - Posted by | Human Action

23 kommentarer »

  1. Jag citerar Ludwig von Mises:

    ”Banknotes became fiduciary media within the operation of the unhampered market economy. The begetter of the credit expansion was the banker not the authority.”

    Human Action s. 794

    Kommentar av Flavian Bergström | juli 8, 2006 | Svara

  2. Måste kolla upp sammanhanget till det där citatet…

    Kommentar av Robin Ekman | juli 8, 2006 | Svara

  3. Om du läste min blogg skulle du för länge sedan ha insett att ett förbud mot Fractional Reserve Banking är fullkomligt magnifikt befängt och att det handlar om ett fullständigt naturligt marknadsfenomen.

    Mises talar ju dessutom gång efter gång om free-banking och fiduciary media så jag kan inte för mitt liv begripa hur exempelvis Rothbard ständigt hyllar Mises och samtidigt förfäktar stenåldersmonetarism.

    Kommentar av Flavian Bergström | juli 8, 2006 | Svara

  4. Jag är utbildad ingenjör och inte ekonom – det är möjligt att det kraftigt påverkar min begränsade insikter i nationalekonomi.

    MEN – jag förstår inte den österrikiska skolans fettishism för guldmyntsfot. Som jag förstår världen så har en valuta ett värde eftersom de som handlar med den tillskriver den och accpeterar den som värdefull. Detta är lika sant för både guld som ”fiat money”.

    Jag accepterar att få betalt för mitt arbete i SEK eftersom jag faktiskt kan köpa mat, bostad och knark för SEK. Hade inte det varit sant hade jag inte arbetat. Detta gäller både SEK och rent guld.

    Och det finns ju faktiskt ingen rationell grund för att ge guld ett värde annat än att man historiskt sett har använt just guld som valuta.

    Om vi kopplar mängden pengar i omlopp till en ändlig resurs som t ex guld så har vi ju i effekt satt ett tak på hur mycket pengar som kan finnas i omlopp – men jag trodde att Marx hade fel när han hävdade att ekonomi var ett nollsummespel – någon annan behöver ju inte få mindre i plånboken bara för att jag får mer?

    Bretton-woods systemet kollapsade under sin egen tyngd – trots att Nixon förbjöd amerikanska medborgare att handla med guld – och de ekonomiska fluktuationer som faktiskt inträffade under tiden med guldmyntsfot visar dessutom tydligt att det systemet inte gav några tydliga fördelar gentemot fiat money.

    Så varför i hela friden skall vi återgå till guldmyntsfot?

    Kommentar av e2npau | juli 9, 2006 | Svara

  5. Jag förordar free-banking på guldbasis. Ett avgörande skäl för fraktionella reserver är just att det inte finns någon anledning att använda sig av rent guld så länge transaktionen inte innefattar efterfrågan på fysiskt guld.

    Däremot vill vi som förordar free-banking inte helt och hållet släppa kopplingen till guldet, eftersom denna koppling skapar en kontaktyta mellan den reella och den finansiella ekonomin vilken ej finns i ett renodlat papperssystem.

    Det är sant att Bretton-Woods var ett system byggt på fraktionella reserver och någon form av guldkonvertibilitet, men systemet uppvisade så många grova avvikelser från ett riktigt free-bankingsystem att det är orättvist att använda Bretton-Woodssystemets tillkortakommanden för att kritisera guldmyntfoten.

    Och dessutom är det ju intressant att se att trots att man gjorde allt från att hindra folk att handla med guld avslöjade likväl guldet till slut att Bretton-Woods bara var bluff och båg.

    Även om det är sant att det förekom avsevärda svängningar under den klassiska guldmyntfotens glansdagar är det också sant att dessa svängningar i allmänhet var regionalt begränsade och uppträdde där centralbankerna bedrivit ”expansiv” penningpolitik. Att guldet läxade upp sådana aptrick är ytterligare ett exempel på guldets oöverträffade effektivitet som finansiellt regulatorium.

    Påståendet att guldmyntfoten ej kan justeras till en växande realekonomi är obefogat. Under 1800-talets slut växte världshandeln så det knakade och jag tror att världsekonomins grad av internationell sammanflätning först kom upp i 1910-talets nivå under 1990-talet. Så lång tid tog det för världsekonomin att kompensera den oordning som den internationella guldmyntfotens sammanbrott medförde.

    Då bör man beakta att den teknologiska utvecklingen gjorde enorma steg framåt under 1900-talet och att allt annat lika världsekonomins sammanflätningsgrad borde ha varit oändligt mycket högre 1990 än 1910. 1910 fanns det inga containerskepp.

    Kommentar av Flavian Bergström | juli 9, 2006 | Svara

  6. Läs min blogg så får du lite inblick i argumenten för guldmyntfot.

    Kommentar av Flavian Bergström | juli 9, 2006 | Svara

  7. Flavian: Jag ska läsa dina inlägg när jag får tid.

    ”Om vi kopplar mängden pengar i omlopp till en ändlig resurs som t ex guld så har vi ju i effekt satt ett tak på hur mycket pengar som kan finnas i omlopp – men jag trodde att Marx hade fel när han hävdade att ekonomi var ett nollsummespel – någon annan behöver ju inte få mindre i plånboken bara för att jag får mer?”

    Uhm… Det där är liksom… ganska felaktigt tänkt… Ingen blir rikare av att mängden pengar ökar, och ingen blir fattigare av att mängden pengar minskar, om ändringen fördelas jämnt. Välståndet kan mycket väl öka utan att pengamängden ökar. Jag förstår inte hur du kan tro att konstant pengamängd skulle innebära nollsummespel. I förhållande till pengar, ja, kanske det, men inte i förhållande till välstånd.

    Och om varför guldmyntfot är bättre än pappersmyntfot kan man läsa, till exempel, här.

    Av någon anledning fastnade Flavians två senaste kommentarer i spamfiltret. Det är åtgärdat nu.

    Kommentar av Robin Ekman | juli 9, 2006 | Svara

  8. Jag är som sagt ingenjör och förstår inte sådant här fullt ut. 🙂

    Om mängden pengar = spikad växelkurs * mängden guld.

    När ekonomin växer, handel, förbättrad produktion mm. och vi fortfarande har samma mängd pengar (mer eller mindre) att handla för är det inte då en deflation vi har fått, mer saker för lika mycket pengar? Jag trodde att deflation var något dåligt – men jag har haft fel många gånger förr …

    Men det jag förstår allra minst är varför just guld skall betraktas som värdefullt? Det är en metall, råvara – något som finns i jorden som vi gräver upp.

    Kommentar av e2npau | juli 9, 2006 | Svara

  9. Jag har läst artikeln ur nattvakt – och förstår lite mer runt takesättet inflation/deflation efter det.

    Kommentar av e2npau | juli 9, 2006 | Svara

  10. Jag tycker att ingenjörn skall ta en titt på min blogg. Jag är för fraktionell guldmyntfot, men Robin Ekman och Per-Olof Samuelsson är emot fraktionella reserver.

    De flesta invändningarna mot guldmyntfoten är faktiskt rent strunt som upprepats så många gånger att detta strunt ses som sanning.

    Kommentar av Flavian Bergström | juli 9, 2006 | Svara

  11. Måste instämma helt i det andra stycket. 🙂

    Kommentar av Robin Ekman | juli 9, 2006 | Svara

  12. Jag ber att få tacka Robin för länktipsen, som jag förstås har studerat med största intresse! 🙂

    Jag har ingen lust att lägga mig i debatten här (det är en fråga om hushållning med tid och adrenalin), men om du vill veta vad som är fel med Flavians försök att göra Mises till anhängare av ”fractional banking”, får du gärna kontakta mig per e-post.

    Mvh,
    POS

    Kommentar av Per-Olof Samuelsson | juli 11, 2006 | Svara

  13. Att Mises var anhängare av fractional reserve banking framgår klart och tydligt av hans böcker. Se citatet ovan.

    Kommentar av Flavian Bergström | juli 13, 2006 | Svara

  14. Flavian, det enda din kommentar bevisar är att du är en förbannad lögnare och att du inte drar dig för att argumentera *ad verecundiam* utifrån ett enda lösryckt citat.

    Jag ska ta upp det här lite mer i detalj någon gång, men definitivt inte på en blogg där du kan ”kommentera” det.

    Kommentar av Per-Olof Samuelsson | juli 14, 2006 | Svara

  15. Skriv gärna på din hemsida varför jag du anser att jag har fel. Sedan kan jag kommentera det på min blogg och där får du kommentera så mycket du vill.

    Kommentar av Flavian Bergström | juli 14, 2006 | Svara

  16. Det kommer på min hemsida så småningom. Jag har några fler järn i elden just och vet inte riktigt vad jag ska prioritera. Men rätt snart i alla fall.

    Kommentarer från mig på din egen blogg kan du se dig i månen efter. ”Fraktionell” guldmyntfot är en form av bedrägeri, och jag kan/vill inte ägna någon större del av mitt liv åt att diskutera bedrägerier med bedragare.

    Kommentar av Per-Olof Samuelsson | juli 18, 2006 | Svara

  17. Jag ser fram emot att få läsa Per-Olof Samuelssons utläggningar mot fraktionella reserver. Jag finner påståendet att Mises skall ses som en motståndare till fraktionella reserver helt uppenbart befängt och det skall bli mycket intressant att se vilka argument Per-Olof Samuelsson kommer att framlägga.

    Kommentar av Flavian Bergström | juli 19, 2006 | Svara

  18. Jag har nu läst Per-Olof Samuelssons tolkningar av Mises och inom en inte alltför avlägsen framtid tänkte jag bemöta denna tolkning. Ett märkligt förhållande är att Per-Olof Samuelsson från början tycks vilja avstå från att kommentera mina tankar via kommentarer på min blogg. Måhända kommer han att publicera sitt genmäle på mitt genmäle på sin hemsida. Vi får väl se.

    Kommentar av Flavian Bergström | augusti 17, 2006 | Svara

  19. Flavian, du fattar tydligen lika lite som vanliga kriminella att det finns folk som överhuvudtaget inte är intresserade av att delta i kriminella aktiviteter.

    Kommentar av Per-Olof Samuelsson | augusti 17, 2006 | Svara

  20. Även om Per-Olof Samuelsson inte är intresserad av att delta i kriminella aktiviteter, inbjuder jag alla att ta del av den första delen av mitt genmäle mot Samuelssons text.

    Kommentar av Flavian Bergström | augusti 18, 2006 | Svara

  21. Jag har idag den 7 december postat en text angående fraktionella reserver på min blogg.

    Kommentar av Flavian Bergström | december 7, 2006 | Svara

  22. Adressen blev visst lite felaktig i föregående meddelande.

    Kommentar av Flavian Bergström | december 7, 2006 | Svara

  23. Hi. Test post :
    !-!-!-!

    Kommentar av NetoPingeRy | september 6, 2007 | Svara


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: