Stöld är fel, del 2

Jag vill utveckla tankegången i Varför stöld är fel lite.

Min huvudpoäng är att satsen ”stöld är fel” är en analytisk sats, en sats som är sann bara genom vad orden i den betyder. Ett enkelt exempel på en sådan sats är ”ungkarlar är ogifta”. Definitionen av ungkarl är ju en man som är ogift, så satsen är sann på grund av vad orden betyder.  Ett annat exempel är ”skalliga behöver inte tvätta håret”. Att man är skallig innebär ju att man saknar hår och man behöver inte tvätta något som man inte har.

En syllogism baserad på en analytisk sats som huvudpremiss kan bara ifrågasättas på två sätt. Låt oss ta ett exempel.

1. Skalliga har inget hår på huvudet.
2. Peter är skallig.
3. Alltså har Peter inget hår på huvudet.

Det första sättet är att ifrågasätta att skalliga verkligen saknar hår på huvudet. Men, så länge ”skallig” definieras som att sakna hår på huvudet, så måste skalliga göra just det. Om man anser att ”skallig” betyder något annat använder man sig av en annan betydelse på ordet, man använder sig av ett annat begrepp och kritiken är irrelevant för syllogismens slutsats. Huvudpremissen gäller alltid, så länge den faktiskt är sann baserad på vad orden i den betyder, man måste ifrågasätta definitionerna av orden.

Det andra sättet är att ifrågasätta att Peter är skallig.

Vi återgår till satsen ”stöld är fel”. Vad orden betyder förklarade jag i min förra artikel. Satsen ”stöld är fel” reduceras till ”att bryta mot en moralisk princip är fel”. Sanningen i satsen kan inte ifrågasättas utan att man ifrågasätter definitionerna av stöld, äganderätt och rättighet.

Ta nu en tillämpning av satsen ”stöld är fel”, nämligen

1. Stöld är fel.
2. Skatt är stöld.
3. Alltså är skatt fel.

Den första premissen kan inte ifrågasättas. Den enda premissen som kan ifrågasättas är den andra. Bevisas inte dess ogiltighet följer alltid slutsatsen enligt logikens benhårda lagar.

”Skatt är stöld” är också en analytisk sats. Skatt är en ofrivillig inbetalning till staten. Skatt är att staten tar människors egendom utan deras tillstånd.

1. Stöld är att ta någons egendom utan dennes tillstånd.
2. Skatt är att staten tar människors egendom utan deras tillstånd.
3. Alltså är skatt stöld.

Ifrågasättandet måste vara mot den andra premissen och det enda sättet att ifrågasätta denna är att hävda att ingen utom staten kan äga något rättmätigt. Låt gå att skatt nu för tiden tas i pengar. Man kan hävda att privatpersoner kan äga allt utom pengar, som egentligen ägs av staten. Det är inte en särskilt konsekvent eller rimlig position, men den är möjlig. Alla anhängare av den doktrinen handlar dock enligt sig själva omoraliskt om de så mycket som köper ett tuggummi för femtio öre, för att inte tala om en soffa eller en bil. De använder då statens egendom utan (får man anta) dess tillstånd, för att uttrycka det kort: de stjäl, enligt sig själva.

Men det finns även de som hävdar att privatpersoner inte kan rättmätigt äga någonting alls. Nu måste man dock erkänna att alla människor äger sin egen kropp, eftersom att uttala motsatsen är likvärdigt med att säga ”jag sover” eller ”jag kan inte tala”. Den som påstår att man inte äga någonting utom sin egen kropp, att staten äger allt annat, handlar också motsägelsefullt. När det gäller andras egendom är det så att allt som inte är tillåtet är förbjudet. De befinner sig på statens mark, utan dess tillstånd. Eftersom samma principer rimligen gäller för alla stater och hela jordens yta regeras av stater säger en sådan person att han eller hon inte har rätt att befinna sig någonstans på hela denna planet.

Federal Bureau of…

Taking All Your Shit:

Apropå det här med våldsamma datorspel

Vissa vill förbjuda eller åtminstone reglera våldsamma datorspel eftersom de anser att dessa får dem som spelar dem att begå våldsdåd.

Låt gå. Jag har mina tvivel, men låt oss för argumentets sak antaga att dessa personer har rätt.

Följer det då inte att vi borde förbjuda det verk som orsakat allra mest våld? Jag tänker på Kommunistiska manifestet. Borde vi inte ha ett riktigt härligt bokbål?

Roman av Hazlitt

Jag hade ingen aning om att Henry Hazlitt hade skrivit en roman, men det har han tydligen och nu finns den online. (Varning för stor PDF-fil.)

Varför stöld är fel

En rättighet är en moralisk princip som definierar människans handlingsfrihet i ett socialt sammanhang.

En äganderätt är en rättighet som definierar rätten att använda, kontrollera och exkludera andra från att göra detta, en viss knapp resurs. Eftersom knappa resurser per definition är de som det kan uppstå konflikt om, måste det existera en äganderätt som är moraliskt sann, och alla har implicit en uppfattning om vad den är (som naturligtvis kan vara felaktig). För att inse varför, betrakta situationen i vilken ingen erkänner någon annans äganderätt. Det är också en moralisk princip, man vidhåller fortfarande sin egen rätt att äga, förutsatt att man protesterar eller försvarar sig. Och om man inte gör det, erkänner man bara att man inte är den rättmätige ägaren.

(Om man inte erkänner någons rätt att göra något med någonting, så motsäger man sig själv eftersom man, enligt sig själv, inte har någon rätt att säga detta, och då måste ha tillåtelse från någon annan. Men ingen annan har någon rätt till något, så ingen kan ge en tillåtelse. Att försvara denna moraliska ståndpunkt är alltså att säga sig handla omoraliskt.)

Faktum är, alla rättigheter är äganderätter. Att handla innebär oundvikligen att man använder sig av medel (åtminstone sin egen kropp) . Frågan ”har jag rätt att göra detta?” blir ”har jag rätt att använda de här medlen?”, det vill säga, ”äger jag det här?”.

Stöld är att ta någon annans rättmätiga egendom utan dennes samtycke, det vill säga, att kontrollera och exkludera andra från att göra detta, något som man inte har rätt att kontrollera eller exkludera andra från. Stöld är alltså att bryta mot en moralisk princip, att handla omoraliskt. Alltså är stöld fel och omoraliskt, per definition. QED.

Frågan är inte om äganderätten existerar, frågan är inte om man kan äga. Frågan är vem som är den rättmätige ägaren.

Lyssningstips

Kapitel två av Rothbards bok The Ethics of Liberty, Natural Law as ‘Science’, finns nu i ljudboksformat. (De första fem kapitlen finns tillgängliga.) Kapitlet är en riktigt bra genomgång av vad begreppet naturrätt egentligen innebär och tillbakavisar de vanligaste argumenten mot den som kommer med det enkla påståendet att hur människan faktiskt är kan vara en rationell grund för vilka moralprinciper som är goda. Vill man hellre läsa kapitlet kan man göra det här.

Byråkrati när den är som bäst

Aftonbladet:

Johnny Larsson i Kistinge utanför Halmstad har en porslinshund sittande ute på sin trappa. Blick stilla, naturligtvis, enligt fysikens alla lagar. Han anmäldes anonymt av någon till kommunens miljö- och hälsoskyddskontor för misstänkt vanvård, skriver TT.

- Jag åkte ut och tittade på håll från bilen och kunde konstatera att hunden satt där alldeles stilla, säger avdelningschef Arne Hansson till Hallandsposten.

Kommentarer överflödiga.

Mannen utan verklighet

Henrik Sundholm har skrivit en novell som heter Mannen utan verklighet. Den är lite förutsägbar, men ändå fruktansvärt underhållande. Läs!

Socialistpropaganda

Läs den här artikeln i Aftonbladet och försök säga att svenska medier inte är socialistiskt vinklade utan att glömma bort vad du just läste.  Endast en sida får komma med argument och naturligtvis har man hittat representater från tre olika fack (som i egenskap av karteller vill hålla andra borta från arbetsmarknaden). Läs bara den första meningen i ingressen: ”Nu dras tumskruvarna åt ännu hårdare på de arbetslösa.” Att media har slagsida åt vänster är inte nyheter, men det här är ett ovanligt slående exempel och bevis.

(Via Minarkisten.)

”Det finns inget stöd för att osäkrare anställningar ger fler jobb”

”Det finns inget stöd för att osäkrare anställningar ger fler jobb” är ett vanligt argument. Den som använder det har uppenbarligen inte förstått vad tillgång och efterfrågan handlar om. När priset går upp får man, om inget annat ändras, som kvalitén på varan,  lägre efterfrågan. Arbetsmarknadsregleringar och så kallade ”trygghets”lagar höjer priset på arbete. Alltså minskar efterfrågan på arbete. Snarare finns det inga belägg för att dyrare arbete skulle leda till högre efterfrågan på arbete.