Ludwig von Mises födelsedag
Human action is purposeful behavior.
Idag är det exakt 125 år sedan Ludwig von Mises föddes. Ingen annan har gjort lika stora bidrag till nationalekonomin som von Mises. Han vidareutvecklade Carl Mengers penningteori genom att integrera ”makroekonomi” och ”mikroekonomi”, visade att pengar aldrig kan uppstå på något annat sätt än på marknaden, och att staten bara kan försämra penningsystemet. Han utsatte socialismen för en förödande kritik när han visade att ”planeringen” snarare var ekonomiskt kaos eftersom man inte kan räkna utan en marknad. Men von Mises slutade inte där, han fortsatte med att visa att alla statens interventioner i marknadsekonomin bara kan göra människor olyckligare, och kommer till slut leda till socialism. Han visade att interventioner är den yttersta orsaken till krig. Det enda rimliga systemet om mänskligheten ska överleva och kontinuerligt höja sin levnadsstandard är laissez-faire-kapitalism.
Men Mises var, som George Reisman skriver, inte bara anti-socialism, han var pro-kapitalism. Det är tydligt i hans skrifter att han verkligen är för frihet, för produktiva genier, för allas strävan efter ett bättre liv och harmonin i det.
Utan Mises bidrag till kampen för frihet hade vi utan tvekan haft en mycket svårare uppgift.
Grattis på födelsedagen, Ludwig!
Länk: Tributes to Mises, och speciellt George Reismans Ludwig von Mises: Defender of Capitalism.
Rövarbaronerna
Ett utdrag ur Thomas DiLorenzos bok How Capitalism Saved America:
As common as it is to speak of ”robber barons,” most who use that term are confused about the role of capitalism in the American economy and fail to make an important distinction — the distinction between what might be called a market entrepreneur and a political entrepreneur. A pure market entrepreneur, or capitalist, succeeds financially by selling a newer, better, or less expensive product on the free market without any government subsidies, direct or indirect. The key to his success as a capitalist is his ability to please the consumer, for in a capitalist society the consumer ultimately calls the economic shots. By contrast, a political entrepreneur succeeds primarily by influencing government to subsidize his business or industry, or to enact legislation or regulation that harms his competitors.
Nu blev jag ännu mer sugen på att läsa hans bok.
Interventionism gör dig olyckligare
DN:
Köken på minst 4.000 mindre förskolor, skolor och äldreboenden runtom i landet kan behöva byggas om för mångmiljonbelopp. Orsaken är den nya livsmedelslagen som bygger på tuffare EU-krav för hur mat ska hanteras på ett riskfritt sätt.
I värsta fall måste en rad förskolor runt om i landet snart stänga sina kök. Detta efter att den förändrade livsmedelslagen trädde i kraft första juli i år. Ett alternativ är kostsamma ombyggnader.
Tänk bara hur hemskt det skulle vara utan den här lagen! Kaos! Matanarki! Sex i köken! När blir det olagligt att laga mat åt sina barn själv utan tillstånd från Livsmedelsverket?
(Se också: Laissez kanelbullarna faire, del 1 och del 2.)
Den tecknade figuren Nicke Nyfiken har gått ett steg för långt den här gången.
Nyfiken gul i all ära – men i den aktuella tecknade biofilmen för barn finns en sekvens där man tydligt ser bananmärket alldeles för bra.
Nu anklagas Nicke för att lura på barnen smygreklam via bananerna han belåtet mumsar i sig.
Åh nej. De stackars barnen ser en etikett, som de säkert aldrig sett förut, i en film. De vill ha bananer. Oj. Så hemskt. Barn som äter mer frukt. Förfärligt.
Civilisationen kommer gå under om små barn äter mer bananer efter att ha sett en tecknad film.
Beställt:
- Socialism: An Economic and Sociological Analysis av Ludwig von Mises.
- How Capitalism Saved America: The Untold History of Our Country, From the Pilgrims to the Present av Thomas J. DiLorenzo.
- The Real Lincoln: A New Look at Abraham Lincoln, His Agenda, and an Unnecessary War av samma författare.
Suspekt
I dagens Västerbottens-Kuriren finns en notis om skolvalet på Ersängsskolan i Umeå. (Den verkar inte finnas online, tyvärr.)
Det största partiet var miljöpartiet. De fick 30 % av rösterna. Sedan kommer vänstern och sossarna, som båda fick 22.3 %. Och sen ”rättvise”partiet socialistiserna med 10.2 %. Totalt 84.8 % för vänsterblocket alltså. M fick bara 4.9 %, alla andra borgerliga partier under 3 %.
Underligt…
Demonstrera mot Bodström i Umeå
Imorgon besöker Thomas Bodström Umeå klockan 16:30, vid ”Apberget”. Demonstration anordnas av Piratpartiet och Piratbyrån.
Indoktrineringsanstalter, del 2
Johan Norberg ger ytterligare bevis på att offentliga skolor är indoktrineringsanstalter:
Eleverna i alla gymnasieskolor ska få se filmer om valet, en om hur man röstar och ett avsnitt av UR:s serie Drömsamhället.
Gissa vilket avsnitt.
Just det. Socialismen.
Indoktrineringsanstalter!
Det här gör mig väldigt uppretad:
Miljöfilmen ”En obekväm sanning” av den förre amerikanske vicepresidenten Al Gore kommer att visas i svenska skolor. Det beskedet kom efter att statsminister Göran Persson och Al Gore träffats i Stockholm på torsdagen.
Staten, nej, Göran Persson, ska bestämma vilka filmer man ska se. Och här rör det sig om klara partsinlagor. Staten ska alltså blanda sig i folks bildande av en egen uppfattning. Varför inte presentera även andra åsikter, som till exempel med artiklarna ”The Toxicity of Environmentalism” eller ”Environmentalism and Economic Freedom: The Case for Private Property Rights”? För att inte nämna all kritik mot Gores film i synnerhet…
Och, om man nu ska visa politiska filmer i skolan, varför inte visa ”The Philosophy of Liberty”? Ja, visst ja. Den passar ju inte med nuvarande regims visioner av hur mönstermedborgaren ska se ut.
De offentligaa skolorna är indoktrineringsanstalter för att göra folk till miljömuppar. Statlig utbildning bygger på principen att staten äger barns hjärnor.
(Via HAX.)
Pengateori som ljudbok
Murray Rothbards What Has Government Done to Our Money? håller på att bli ljudbok! Förordet kan läsas här, men man kan även lyssna på det.
Makt över andras liv
Vänsterpartiet och deras ungdomsförbund brukar prata om att kapitalägare och ”de rika”, ”de starka” och så vidare har makt över andras liv. De vill därför, påstår de själva, ge sig själva makten över sina egna liv. Är detta korrekt retorik? Nej. Vänstern vill inte ge sig själva makten över sina egna liv och ta ifrån andra makten över dem. De vill ge sig själva makten över andras liv och ta ifrån dem rätten att bestämma själva.
Vilken makt har någon som äger kapital, eller är rik? Makten att bestämma över sitt eget liv, genom att besluta vad han vill göra med sina saker. Han har makten att sätta upp regler för när andra får interagera med honom. Det vill säga, bestämma om han vill eller inte vill delta i något. Naturligtvis måste andra rätta sig efter detta. Men det är bara för att de inte får utöva makt över kapitalägarens, eller någon annans människas, liv, med tvång. Låt oss säga att ett antal människor har tänkt arrangera en konsert och bjuder in en artist för att spela. Om artisten väljer att inte komma kan det hända att andra blir besvikna. Men har artisten utövat makt över deras liv? Nej, han har bara definierat de termer på vilka han är beredd att uppträda.
På samma sätt definierar affärsmän och alla andra villkor som anger om de kan tänka sig att göra ett utbyte, samarbeta med någon annan. Det kan naturligtvis påverka andra. Men lika lite som en företagare har rätt att tvinga någon att arbeta för honom, har en anställd rätt att tvinga företageren att fortsätta anställa honom, mot dennes vilja. Det handlar om bådas makt över sitt eget liv. Ska de samarbeta, så måste båda samtycka.
Man utövar inte makt över andra genom att inte vilja vara med. Man utövar makt genom att tvinga andra, som inte vill vara med, att delta. Det är skillnaden mellan frivillighet och tvång, att få välja att säga ”nej” och att inte få göra det. Det vänstern motsätter sig är rätten att själv besluta om man vill delta eller inte, det vill säga, makten över sitt eget liv. Inget annat. De vill inte ta ifrån kapitalägare makten över deras liv, utan ta ifrån dem makten över sina egna liv. Alla ska med, vare sig de vill eller inte.