Human Action: dagarna 21, 22

Nu har jag läst ut den fjärde delen av Human Action, som handlar om marknadsekonomin. De två sista kapitlen handlar om hur nationalekonomin relaterar till verkligheten och om intressekonflikter och -harmoni, respektive.

Det första av dessa två kapitel ägnas till att förkasta vissa fördomar, som att nationalekonomin bara arbetar med omöjliga konstruktioner som inte finns i verkligheten, eller att den bara är tillämpar under vissa villkor om hur verkligheten ser ut. Sanningen är naturligtvis att det enda som spelar roll är om de villkor som anges i en sats är uppfyllda. Vad folk vill ha ändrar inte på sanningen att marknaden, om det är möjligt att göra det utan att hindra att andra, viktigare mål uppfylls, kommer producera vad de vill. Data om människors förmågor, kunskap, åsikter et cetera påverkar tillämpningen av ekonomiska principer, inte deras sanningshalt.

Det sista kapitlet i den fjärde delen avfärdade flera myter, som att ”den enes bröd är den andres död”:

What produces a man’s profit in the course of affairs within an unhampered market society is not his fellow citizen’s plight and distress, but the fact that he alleviates or entirely removes what causes his fellow citizen’s feeling of uneasiness. What hurts the sick is the plague, not the physician who treats the disease. The doctor’s gain is not an outcome of the epidemics, but of the aid he hives to those affected. The ultimate source of profits is always the foresight of future conditions. Those who succeeded better than others in anticipating future events and in adjusting their activities to the future state of the market, reap profits because they are in a position to satisfy the most urgent needs of the public. The profits of those who have produced goods and services for which the buyers scramble are not the source of the losses of those who have brought to the market commodities in the purchase of which the public is not prepared to pay the full amount of production costs expended. These losses are caused by the lack of insight displayed in anticipating the future state of the market and the demand of the consumers. (Läs hela avsnittet!)

Sedan behandlas befolkninsökning och preventivmedel. När produktiviteten ökar, kan befolkningen öka endast mindre än proportioneligt mot ökningen, annars minskar välståndet. Därför måste ökningar i välstånd innebära att befolkningsökningen vara så liten att varje ny person som kommer in i ekonomin bidrar mer än proportioneligt till att produktionen ökas. Och det här stycket tyckte jag var hemskt insiktsfullt.

A socialist commonwealth would be under the necessity of regulating the fertility rate by authoritarian control. It would have to regiment the sexual life of its wards no less than all other spheres of their conduct. In the market economy every individual is spontaneously intent upon not begetting children whom he could not rear without considerably lowering his family’s standard of life. Thus the growth of population beyond the optimum size as determined by the supply of capital available and the state of technological knowledge is checked. The interests of each individual coincide with those of all other individuals. (*Host* Kina *host*)

I nästa avsnitt visar Mises att det inte finns någon intressekonflikt på marknaden; att många vill ha en vara gör inte att det blir svårare att få varan, utan lättare. På det sättet skiljer sig ekonomisk konkurrens från biologisk. En insikt värd att nämna: idén att det finns konflikter på marknaden mellan vad som produceras och vad som behövs, missar att all produktion innebär spekulation och att man inte kan mehd full säkerhet veta vad som behövs eller efterfrågas i framtiden. Och det är ju inte direkt mycket lättare för en socialistisk stat…

Här finns även följande hårda ord om socialismen:

The establishment of this truth does not amount to a depreciation of the conclusiveness and the convincing power of the antisocialist argument derived from the impairment of productivity to be expected from socialism. The weight of this objection raised to the socialist plans is so overwhelming that no judicious man could hesitate to choose capitalism. Yet this would still be a choice between alternative systems of society’s economic organization, preference given to one system as against another. However, such is not the alternative. Socialism cannot be realized because it is beyond human power to establish it as a social system. The choice is between capitalism and chaos. A man who chooses between drinking a glass of milk and a glass of a solution of potassium cyanide does not choose between two beverages; he chooses between life and death. A society that chooses between capitalism and socialism does not choose between two social systems; it chooses between social cooperation and the disintegration of society. Socialism is not an alternative to capitalism; it is an alternative to any system under which men can live as human beings. To stress this point is the task of economics as it is the task of biology and chemistry to teach that potassium cyanide is not a nutriment but deadly poison.

Nästa del behandlar alltså socialismen…