Om vikten av att ha en teori
Teorier och teoretiska ramverk är något som är hemskt underskattat idag. Utan en teori och abstrakta koncept är det omöjligt att förstå verkligheten och förklara en serie händelser som sitter ihop. Ett exempel: jämför citaten "Kungen vann kriget, och behöll därför makten." och "Kungen vann kriget, och förlorade därför makten."
Den första meningen är helt korrekt; den andra är det inte; varför? Svaret är att vi har ett abstrakt koncept för militär seger och en teori, om än i detta fall en mycket liten teori, rörande militära segrar. (Med teori menar jag en mängd utsagor, som man vet är sanna, utan att behöva stödja dem på empiri.) Teorin säger att den som förlorar en militär strid förlorar makt, alltså kan den andra meningen inte stämma. Vi kan mycket väl observera att kungen vann kriget, och att han behöll makten, men utan abstrakta koncept kan vi inte sätta dessa två händelser i kausalitetssamband. Det är ju även möjligt att kungen vinner kriget och förlorar kriget, men i det fallet kan vi, eftersom vi har en teori, dra slutsatsen att det måste finnas någon annan orsak till att han förlorade makten. Om man inte har en teori kan man missbruka historia hur man vill.
Ytterligare ett exempel: på sommaren äter fler människor glass. På sommaren är även färre förkylda. Därför är glass bra mot förkylningar. Detta resonemang är ett logiskt felslut som kallas för cum hoc ergo propter hoc, på svenska "tillsammans med detta, alltså eftersom detta". Utan en teori som rör glass och förkylningar kan vi inte avskriva uttalandet som falskt.
Ett svårare exempel skulle vara detta: "År y var BNP/capita $1000. Lagen z stiftades. Fem år senare var BNP/capita $1200, alltså orsakades detta av lagen z." Detta resonemang är naturligtvis helt felaktigt. Tankefelet kallas för post hoc, ergo propter hoc, på svenska "efter detta, alltså på grund av detta". Ökningen i välståndet behöver inte bero på lagen z. Faktiskt är det högst möjligt att lagen z i själva verket minskade välståndet, men eftersom teknologin gick framåt, eller för att man upptäckte en enorm oljekälla, eller för att man tryckte upp mer papperspengar (vilket ju, enligt teorin, inte är en reell välståndsökning), eller något helt annat.
Utan en teori är det omöjligt att avgöra vad som orsakade ökningen i välståndet, eller om lagen z påverkade den, och i så fall i vilket håll. Vi behöver en teori som förklarar hur välstånd produceras och vad som styr dess produktion, det vill säga en nationalekonomisk teori för att kunna förklara historien och det nuvarande tillståndet.
Det är naturligtvis också möjligt att man helt enkelt misstolkar historiska data och inte har tillgång till alla data. I sådana fall är teorin ännu viktigare.
Om detta verkar uppenbart, tänk då på det nästa gång ni läser något som en socialdemokrat skrivit, speciellt om denne skulle hävda, exempelvis, "Det går bra för Sverige, alltså borde vi rösta på sossarna." Där döljer sig både tankefelen post hoc och cum hoc. Även om man köper socialdemokratetens statistik (vilket man inte bör göra utan en hel del salt), är det fortfarande ett logiskt tankefel.
Innan socialdemokraterna, eller de andra interventionisterna och socialisterna, presenterar en hållbar ekonomisk teori (vilket de aldrig kommer lyckas med, eftersom det inte går, av den enkla anledningen att det inte är så) som förklarar varför rent, fysiskt våld är produktivt, finns det ingen som helst anledning att ta dem på allvar, eftersom de inte klarar av att bevisa att deras politik har goda konsekvenser. Cum hoc och post hoc är inte giltiga argument.
1 kommentar »
Kommentera
Digg- Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.
Sossarnas ”Det går bra för..” och ”alla ska med” används lite vårdslöst av vissa (S) politiker, egentligen så syftar detta på det oberoende konjuktursinstitutets statistik som visar att Sverige har en ovanligt hög tillväxt. Tack vare detta behöver inga samhällsgrupper offras, t.ex vad gäller förtidspensionärer bidrag(see (M):s reformprogram, där Anders Borg baserar mycket av sin analys på Assar Lindbeck).
Om vi idag har lågkonjuktur så måste vi då, utifrån nationalekonomisk teori, befinna oss i ett jämviktsläge under potentiell bnp. Detta jämnviktsläge innebär även att vi har en arbetslöshetsjämvikt som gör fler än nödvändigt arbetslösa.
Om vi då har förväntad tillväxt, vilket konjuktursinstitutet signalerar, kommer bla efterfrågan på svenska varor att öka samt konsumtion, detta kommer att skjuta reell bnp till jämvikt, prisnivåerna stegras och reallönen sjunker vilket orsakar fullsysselsättningsjämvikt på arbetsmarknaden. Om man nu ska tro att S har rätt.
Men man ska inte underskatta S, de har smygit in delar av de andra partiernas åtgärder inom andra politiska områden, så att de kan peka på, när de anser det nödvändigt, att även de gynnar företagande enligt samma nationalekonomiska principer som t.ex (M) lutar sig mot (dvs Assar Lindbeck)
Men som sagt, politiker är inte allkunniga, och när de kommunicerar på sin marknad, dvs till väljerna, är det ren marknadsföring. Medelväljaren är inte insatt i teori och struntar helt enkelt i det också, så en vetenskaplig offentlig debatt om diverse åtgärder är inte intressant för dem.
Men nationalekonomi är trots allt bara ett verktyg för människan, och därför ska man kanske ta det med en nypa salt också. Det kommer alltid att finnas mål som inte kan uppfyllas med ekonomisk teori, utan mer idealiserade mål som kanske inte är rationella egentligen.